Antabus

Mina slemhinnor är slitna. Mina läppar spricker. Jag går på antabus.

På måndag har jag varit spiknykter i hela fem veckor, snart inne på min sjätte. Jag har legat och vridit mig i mina lortiga sängkläder.

Igår så fick jag äntligen ett framsteg. Jag klev upp, gick till bokhyllan och hämtade ”Blecktrumman” av Günter Grass. Något har alltså hänt. Jag verkar ha nått botten.

Att sluta med alkohol helt tvärt har verkligen varit jobbigt. Det sägs ju av vissa att det aldrig går att helt slippa suget efter alkohol. Jag har i alla fall haft ett enormt sug under dessa veckor. Men på något vis så har det ju faktiskt gått.

Jag ser ännu inte ljuset i tunneln. Hur framtiden kommer att se ut och hur jag kommer att vara står skrivet i stjärnorna.

Jag är för närvarande helt uppslukad av min situation. Jag är fullt upptagen.

Jag återkommer!