Fet idiot

Jag är en fet idiot.

Året var 1994, jag hade just börjat mina studier på Mitthögskolan som det hette då. Vi skulle ha sittning. Dom som hade overaller kom i dom, jag och de andra kom i vardagskläder.

Festen var riktigt lyckad, den var svinskoj.

Sittning nummer två var på hösten -94. Jag tänkte jag skulle gå på den också. Den förra var ju så trevlig.

På förfesten noterade jag att alla andra var finklädd. Jag tänkte att jag blir nog bordsplacerad i något hörn i alla fall, så jag tänker att jag ska gå som jag är.

Väl framme på Marité vid hamnen i Östersund så kom rena skräcken. Jag tror att vi i vår termin värd för festen. Jag blev bordsplacerad mitt emot en snubbe som var med i student föreningen. Om jag inte minns helt fel så var hans far högsta hönset på Volvo Penta, sådant imponerar på mig. Där fanns också adligt folk. Som sagt sådant imponerar på mig.

Där satt jag i min skrynkliga skjorta, hur håller man skenet uppe då. Nej, just det, det går inte. Jag fick blickarna på mig.

Där satt jag mitt elände mitt i mellan de snyggaste tjejerna. Jag kom ihåg jag vräkte ut mig att jag var pratsjuk som ett vedträ.

Själv har jag inte hört ett ljud om händelsen men till och med jag fattar att jag förmodligen blev totalt idiotförklarad.

Sådana händelser tänker jag på ofta. Jag har fortfarande ångest för detta.